sunnuntai 27. maaliskuuta 2016

C9

(Varning för megalångt inlägg)
Förra sommaren och hösten läste jag flera blogginlägg om C9 (Change 9) och personer som testat programmet. Resultaten var fina, i alla fall för stunden. Inom mig började därmed ett intresse för detta nio dagars detoxprogram från Forever Living växa, men jag vågade ändå inte beställa hem C9-boxen. Så jag velade och funderade vidare och någongång i oktober var boxen med programmets produkter plötsligt på väg hem till mig. Någon månad senare, i början av januari, tyckte jag att det var rätt tidpunkt att rensa kroppen från onödig vätska och slaggprodukter. Jag var igång med C9.

Men hur gick det under dessa nio dagar för mig? Vad blev effekterna av C9 på lång sikt för mig? Vad anser jag om C9 i efterhand? Det ska jag berätta för er nu.

Innehållet i boxen, som syns i bakgrunden

Minus med C9
  •  C9-boxen är dyr
  • Ingen nämnvärd långtidseffekt av C9
  • Långa innehållsförteckningar och svåruttalade ingredienser
  • Inget viktminskningsprogram, trots tydliga indikationer
I de blogginlägg jag läst om C9 har alla bloggare skrivit att första och andra dagen av programmet är de värsta på grund av det låga kaloriintaget och vad det för med sig i form av seghet och trötthet. Jag kände absolut inget av något sådant, utan de två fösta dagarna var de allra lättaste under hela programmet. Tredje dagen gick också bra, men efter det gick det bara utför. Jag tampades varje dag efter det av ett himla sug efter både något sött och riktig mat. Därför valde jag att avsluta programmet redan efter åttonde dagen. Jag ville nämligen ha riktig mat och inte längre sörpla i mig aloe vera och den söta, vaniljsmakande proteinshaken dagarna i ända! Som parentes kan nämnas att proteinshaken innehöll sötningsmedel, vilket jag blev förvånad över.

På tredje dagen fick man äta den första riktiga måltiden under de nio dagarna. Denna måltid hade flera bloggare påpekat att smakar så ljuuuvligt gott. Nej, det gjorde det inte. Jag hade snarare problem med att få ätit upp den enormt stora portionen med mat samt hade matkoma reten av kvällen. Det kan nämnas att i instruktionshäftet fanns det olika måltidsförslag och hur mycket man skulle äta av de olika livsmedlen som fanns i en måltid. Resten av veckan led jag tack och lov inte av en lika stor middagskoma som jag hade på tredje dagen. I takt med att programmet framskred blev dessa måltider med riktig mat höjdpunkten på dagen i matväg.

Tredje dagens middag; pasta med kyckling och tomatsås

Den som känner mig vet att jag inte gillar långa innehållsförteckningar med svåruttalade ingredienser på matförpackningar. Det ska vara så ren mat som möjligt och med så lite tillsatser som möjligt. När jag sedan såg innehållsförteckningarna på C9-produkterna blev jag nästan bedrövad. Innehållsförteckningarna var olika långa, men innehöll den ena svåruttalade ingrediensen efter den andra. Jag kände att jag hade behövt kolla upp dessa ingredienser, men jag orkade aldrig. Vem vet vad jag fick i mig för konstigt där?

Jag tror bestämt att jag hade fått bättre resultat om jag hade tränat aktivare under mina åtta dagar med C9. I början gick det dock bra med träningen, men sedan blev det väderomslag och min motivation till uteträning sjönk i takt med temperaturen, som de flesta dagarna låg mellan minus tjugo och trettio grader. Inneträningen led därför lika mycket som uteträningen. Och jag kan konstatera att träna nio dagar i streck inte riktigt är min grej, utan jag behöver någon vilodag däremellan också för att få det att funka. Punkt.

Som en sista grej på minussidan är påståendet om att C9 inte är ett viktminskningsprogram enligt dess förespråkare. Motståndarna hävdar däremot det motsatta. Efter att ha bekantat mig med programmet så håller jag med motståndarna; C9 är ett viktminskningsprogram. Det framgår tydligt på ett indirekt sätt i instruktionshäftet på sidan 1, se citat nedan. Dessutom ingår ett måttband i boxen man får hem och så ska man väga och mäta sig vid start och tre gånger till under de kommande dagarna.

"Du kommer att må bättre och se bättre ut. Du kommer att känna dig lättare och få mer energi i takt med att du bevisar att du kan kontrollera din aptit och ser hur din kropp börjar förändras."

Plus med C9
  • Tydliga instruktioner
  • Minskad saltanvändning
  • Renare, slätare och bättre hy
  • En tankeställare om de egna matvanorna
En av de positiva sakerna med C9 var att instruktionerna för de nio dagarna var tydliga, vilket gjorde dem enkla att följa. Jag som konsument behövde inte fundera så mycket hur jag skulle gå tillväga, utan bara läsa igenom instruktionshäftet, köpa hem det jag behövde och köra igång. Det enda jag saknade var en vegetarisk rätt bland menyförslagen.

Jag fick inga större, positiva långtidseffekter av C9. Det enda som hållit i sig med full kraft är en minskad saltanvändning i vardagen. Man behöver faktiskt inte använda så mycket salt i matlagningen utan kan krydda med annat istället. Delvis tack vare den minskade saltanvändningen under C9 gjorde sig kroppen av med en hel del vätska och jag gick ner något kilo och minskade med någon centimeter på kroppen. Efter avslutat program har vikten gått både upp och ner litegrann, men dock inte ökat till startvikten jag hade innan jag började med C9. Några före- och efterbilder kommer ni dock inte att få se.

Andra positiva effekter med C9 är att jag fått en finare och slätare hy efter avslutat program. Mitt ansikte är inte lika rödblommigt längre på grund av de ärr jag har där. Ärren har blivit aningen svagare och mer hudfärgade än röda och de fåtal finnar jag hade försvann. Detta har hållit i sig ganska bra sedan dess tack vare att jag också rengjort ansiktet regelbundet. Dessutom lämnade det över en del produkter i boxen, vilket innebär att jag kan köra en omgång till av C9 om jag vill. Och det vill jag.

Sammanfattning
Som det redan framkommit blev inte effekten av C9 så stor som jag hade tänkt mig. Jag är trots det nöjd att jag gjorde det, för nu vet jag vad det handlar om. Nästa gång jag gör en detox, efter att jag gjort en till omgång av C9, tänker jag dock göra det på något annat sätt, som också är billigare. För så bra är C9 ändå inte att jag skulle köpa hem en box till.

- Matilda

keskiviikko 23. maaliskuuta 2016

Fältpraktiken är över!

Idag har jag avklarat min sista fältpraktikdag. Det har varit givande, roligt och tankeväckande att vara ute på fältet några veckor och se hur andra lärare än enbart Övislärarna i Vasa jobbar. Jag har fått många nya idéer på hur man kan förverkliga undervisningen i textilslöjd, men också insett att jag har mycket att lära mig ännu. Det senare nämnda gäller speciellt det ämnesteknologiska innehållet, men också det ämnesdidaktiska. Jag kan grunderna i flera slöjdtekniker ganska bra, men jag borde fördjupa mina kunskaper väsentligt mycket mera. Det jag borde öva mig på är att avläsa mönster och arbetsordningar, detaljsömnad, sticka och virka mer avancerade produkter än enbart sockor och mormorsrutor samt beräkning av materialåtgång och -kostnader. Med mera. Oftast är det ändå tidsbristen som sätter käppar i hjulen, men i vår och sommar ska jag fasiken se till att ge mig i kast på något nytt, mer avancerat projekt. 

Avslutningsvis ska jag bjuda på några bilder jag tagit under de senaste veckorna av produkter jag skulle vilja tillverka. Jag bjuder även på några av de låtar som jag lyssnat på ganska flitigt i bilen på väg till och från praktiken.


Dörrkransar stickade i papperssnören.


Skaftet till en stickad socka. Jag vill också sticka någon typ av flätor!


De instickade hörlurarna påminner mig om att jag borde göra samma sak med mina.
Allt för att de inta ska trassla till sig så fruktansvärt efter varje gång man använt dem.


En babyfilt, vars mönster hittas på www.garnstudio.com.
Tillverkningen av detta alster var populärt bland eleverna och klart att jag också måste prova då.


Något i 3D ska jag en dag också virka, till exempel en amigurumi.


Återbruk är något jag verkligen gillar och här är några exempel på vad jag tänker prova göra.
Bara jag får skaffat material till projekten vill säga.



Dessa stickade och virkade Converse-skor är kanske inte något jag skulle göra,
men är tvungen att visa er en bild på dem ändå.


Major Lazer - Light It Up


Twenty One Pilots - Stressed Out

- Matilda

perjantai 11. maaliskuuta 2016

Februarirapport

Det är nästan mitten på mars och min februarirapport har hittills uteblivit, men nu ska jag försöka mig på att sammanfatta hur det gått med mina nyårsmål förra månaden. Jag ska dessutom försöka hålla mig kort kring mina tankar om skolan, halvfärdiga slöjdprojekt, hälsomål och sociala medier.

Största delen av tiden och tankarna i februari kretsade kring skola, alla halvfärdiga skolarbeten och den stress detta orsakade hos mig. I mitten av månaden var det dock bara att inse att jag hade tagit på mig för mycket skolarbeten och därmed tänka om hur jag skulle ta mig genom resten av terminen och så många kurser som möjligt utan att köra slut på mig själv helt. Ett par diskussioner och mejl senare var saken klar; jag skjuter upp ett par kurser och går resten som planerat i vår. Beslutet var en enorm lättnad för mig och jag gick som i ett töcken samt sov som en björn ett par veckor efter beslutet, varav det senare nämnda var mer än behövligt.

Veckan efter att fastan inför påsk inletts hakade jag också på detta med att fasta. Jag bestämde mig nämligen att fram till påsk avstå från telefonspelande och socker i form av bullar, kex, godis, läsk och dylikt. Den första veckan av fastan var förstås värst, men desto längre tiden gått desto lättare har det blivit att avstå från socker och telefonspelandet. I slutet av februari var det ett faktum; sedan nyår har mitt intresse för sociala medier (syftar främst på instagram, facebook och facebookgruppen finlandssvenska bloggare) minskat radikalt. Ibland funderar jag på om det ens är nödvändigt att jag har kvar mina konton på dessa sajter. Det finns så mycket vettigare saker att lägga tid på än att slösurfa på internet!

En av de bättre sakerna som hänt under februari, förutom fastan och beslutet om skolan, är att jag fått in träningen i min vardag på allvar. Det har blivit åtminstone två pass per vecka, nämligen zumba och simning, samt den vardagsmotion jag får då jag går till skolan. I slutet av februari började jag känna att det småningom kunde vara dags att lägga till ytterligare ett pass i mitt träningsschema. Det som intresserar mig mest att lägga till är endera styrketräning eller stretchning.

Dessutom kommer jag också framåt med mina slöjdprojekt, om än i sakta mak. Jag fick klart mössan och halsduken i februari, precis som jag planerat. Dessa två alster skickades iväg som födelsedagspresenter till min moster i förra veckan och hon var nöjd. Tyvärr glömde jag fota dessa produkter innan de for iväg, men nästa gång hon och jag träffas ska jag försöka komma ihåg att knäppa några bilder av alstren. Som nytt projekt efter att de ovan nämnda var klara var ett korsstygnsarbete i stramalj med färdigt tryck. Jag har inte gjort korsstygnsarbeten på egen hand på åratal, så därför var detta arbete verkligen roligt att sätta igång med. Som sista slöjdprojekt i februari började jag sticka på ett par sockor. Stickningen fungerar som föreläsningsprojekt i och med att jag har lättare för att koncentrera mig på föreläsningarna om jag får pyssla på med något smått samtidigt.


Sammanfattningsvis går det att se att jag kommer framåt med mina mål och halvfärdiga arbeten, trots att det ibland går små steg i taget. Marsmånads utmaning har däremot blivit och är att stabilisera de mål jag jobbat med under januari och februari och som jag uppnått helt eller delvis. Dessutom blir det att beta av så många halvfärdiga skolarbeten och slöjdprojekt som möjligt.

- Matilda

tiistai 8. maaliskuuta 2016

Ärliga listan

Ååh, dessa blogglistor... Häromveckan hittade jag en trevlig en hos bland annat Michaela, Tedags hos Tant Ninette och Drömmar, tankar och fotografier och kände att den vill jag också fylla i. Allt för att råda bot på den eskalerande blogglista-abstinensen, ni vet.

När grät du senast och varför?
Förra veckans måndag grät jag sist. Jag var trött, stressad och irriterad över att tekniken inte ville samarbeta med mig. Jag ville nämligen lämna in en färdig skoluppgift just då och inte sen.


Tre saker du avskyr:
- lakrits och salmiak
- redskapsgymnastik
- att ringa folk jag inte känner eller känner endast litegrann

Hur var du i skolan?
Jag var en riktig medelmåtta. Slutbetygets medeltal i både högstadiet och gymnasiet var cirka 8,3. Men resultatet kom inte gratis, utan jag fick jobba och slita för att komma framåt. Annars var jag introvert och tog minimalt med plats. Dessutom var jag varken intresserad eller orkade engagera mig särskilt mycket i elevkårsverksamhet eller dylikt under min skoltid.

Vad blir du stressad av?
- höga ljud
- för mycket mat i kylskåpet
- oordning
- när folk inte kan hålla tiderna (har jag bokat träff med någon kl. 14.00 ska träffen ske helst redan kl. 13.55)

Tre saker du älskar:
- Stickning, virkning, målning, sömnad...
- Att baka
- Min familj

Hur tror du att andra uppfattar dig?
Tillbakadragen, lugn och positiv skulle jag gissa på.

Hur uppfattar du dig själv?
Positiv, målmedveten, lugn och pålitlig.

En situation som du tycker är jobbig/pinsam:
Jag tänker upprepa mig här, men att ringa folk jag inte känner eller känner endast litegrann är jobbigt. Oftast skjuter jag på samtalet in i det längsta, låter bli att ringa eller mejlar/messar istället. Konstigt nog fixar jag att ringa samtal i jobbsammanhang.

När känner du dig som vackrast? 
En situation då jag känner mig som vackrast är då jag en längre period tagit väl hand om mig själv, det vill säga sovit bra, tränat lagom och ätit hälsosamt. En annan situation då jag känner mig vacker är när jag  gjort mig festfin med en outfit jag känner mig bekväm i samt lagt på en bättre sminkning.

Vad skrattade du senast åt?
I söndags då jag och mamma provade gamla kläder. Vi såg ibland ganska fåniga ut och så fjantade vi oss ännu därtill, vilket gjorde situationen än mer rolig.

Något du funderat mycket över?
- Om regeringens beslut att skära ner studiestödet och totala antalet studiestödsmånader.
- Om framtiden och vad jag vill ha gjort innan möjliga framtida barn kommer in i bilden.

Tre saker du är rädd för?
- Höjder
- Att min familj eller mina vänner ska drabbas av en allvarlig sjukdom eller råka ut för en olycka.
- Ibland är jag också rädd för att det ska spöka i det hus eller den lägenhet jag befinner mig i.

Ett yrke du tror du skulle vara dålig på?
All typ av teknikinriktade yrken, då jag varken är så intresserad av teknik, inte är värst bra på att använda det samt har noll tålamod med det ifall tekniken inte fungerar.  Då skulle jag hellre hämta hammaren och slå sönder den icke fungerande tekniska prylen, trots att det oftast är ett program i prylen som inte fungerar. Men jag kommer varje gång ändå fram till att det inte är ett så smart drag att slå sönder apparaten. Läkare, kirurg eller patolog skulle jag aldrig klara av att jobba som heller.

Slutligen, ett yrke du tror att du skulle vara bra på?
Oj, vad svårt... Typ ett jobb där man behöver ha bra organiseringsförmåga samt någon typ av ledarskapsjobb.

- Matilda

torstai 3. maaliskuuta 2016

Stickgraffitti

Detta är stickgraffiti:
  • Gatukonst med textila material som grund, främst garn.
  • Sticka, virka och brodera in föremål på allmänna platser såsom cyklar, bussar, lyktstolpar, vägskyltar och skulputrer.
  • Craftivism/slöjdaktivism.
  • Startades av Magda Sayeg 2005 i Texas, USA.
  •  Har inget egentligt samband med graffiti.
 
(cc) Anneli Salo 2010

Instruktionsvideor om stickning och stickgraffiti:
 
(cc) Noah Sussman 2006