tiistai 30. elokuuta 2016

Tillbakablick: Sommarens bucketlist

I juni skrev jag ett blogginlägg med rubriken Sommarens bucketlist. Innehållet i inlägget var en lista på saker jag ville göra och uppleva i sommar och så här i slutet på augusti ska jag ta och se hur det egentligen gick. Kunde jag pricka av alla punkterna på min lista?

- göra en 1-2 dagars cykeltur rutten Kökar-Mariehamn-Kökar
En cykeltur till Mariehamn blev det inte. Jag var dock i full färd med att åka, men den dagen jag planerat att åka blåste det så mycket att jag avbokade hela grejen och följande gång jag tänkte åka regnade det. Det harmar en del att cykelturen inte blev av.

- besöka ön Lappo, som var den ö var jag spenderade min första sommar på Åland
Inte blev det någon tur till Lappo heller, trots att jag mer än gärna besökt holmen igen. Kanske en annan gång.

- besöka Källskär
Källskär hann jag i alla fall besöka en söndag i juli tillsammans med en av mina kolleger. Mer om utflykten kan du läsa här.

- ha en kött- och sockerfri sommar (undantag: kalkon- och kycklingfilé på smörgås, ok att "synda" 3 ggr)
Vad då kött- och sockerfri sommar? På den här punkten har jag misslyckats totalt kan jag erkänna då jag inte alltid haft disciplin att äta rätt i sommar. Å andra sidan känner jag mig mer än redo att ta tag i och ändra mina matvanor till det bättre när jag väl är tillbaka i Vasa om cirka en vecka.

- träna 4-5 ggr/vecka utöver vardagsmotionen (2 x styrka, 2-3 x kondition)
Denna punkt på bucketlistan omdefinierade jag ganska snart till målet att röra på mig varje ledig dag i sommar och det har jag hållit nästan hundra procent. Har jag varit och rört på mig efter jobbet någon dag har det bara varit pluspoäng. Med andra ord har det blivit cirka 3 träningspass/vecka och mestadels har jag cyklat, men också promenerat och vandrat i naturen.

- meditera och skriva dagbok regelbundet, helst varje dag
De senaste veckorna har jag faktiskt mediterat varje dag, om än på mitt eget sätt. När jag gått och lagt mig har jag fokuserat på att andas djupt och på det sättet uppnå total avslappning och sedan somna lättare. I höst ska jag försöka utveckla denna meditation vidare på något sätt. Dagbok har jag däremot endast skrivit när jag varit i behov av det. Ett av mina dagboksinlägg har tagit formen av ett Word-dokument och det ska jag ta och redigera klart någon dag.

- gå genom bilderna på datorn
I något skede insåg jag att sommaren inte var den bästa årstiden för att ordna upp bilderna på datorn och därför valde jag att strunta i det projektet. Kanske blir det ett perfekt jullovsprojekt istället?

- sy två par byxor, en huvtröja, en väska, fruktpåsar och ett sängöverkast
Jag har faktiskt kommit igång med alla ovan nämda syprojekt förutom sängöverkastet. Det enda jag dock fått klart är väskan. De övriga syprojekten har jag tänkt färdigställa i september när jag är tillbaka i Vasa.

- sticka en halsduk
Ja, en halsduk har jag stickat i sommar. Bildbevis hittar du i detta inlägg.

- klä in mina hörlurar med makraméknutar
Jag har också klätt mina hörlurar med makraméknutar. Bildbevis hittar du samma inlägg som beviset på halsduken.

- använda minimalt med sociala medier och it, helst inget alls (undantag: den egna bloggen)
Varierad framgång på denna punkt minst sagt. Ibland har jag scrollat genom mina sociala medier oftare och ibland mera sällan. Nu går användningen stadigt mot det mindre hållet igen efter en aktivare användningsperiod, vilket är helt bra. Den egna bloggen har jag däremot satsat lite extra på i sommar och är därmed riktigt nöjd med mina bloggsommar.

- läsa ut minst tre böcker
Denna punkt kan jag stolt pricka av då jag till och med läst ut fyra böcker i sommar och påbörjat min femte. De böcker jag läst är:
  • Aldrig mer! - Jenniefer Crusie
  • God natt, min älskade -  Inger Frimansson
  • Ego Woman - Carolina Gynning
  • Att komma hem ska vara en schlager - Per Hagman
  • och den påbörjade boken är Toisten lapset - Torey Hayden
- slappa, ta det lugnt och ladda batterierna
Jag har unnat mig i sommar att ta det lugnt och ladda mina batterier på olika sätt för att orka med en hektisk höst i Vasa. Jag har laddat batterierna genom att bland annat sova mycket, läsa böcker och skratta mycket tillsammans med mina kolleger.

- göra sådant som faller mig in för stunden
En och annan gång har jag tillåtit mig själv att göra sådant som faller mig in för stunden och när jag tänker efter har jag inte planerat min vardag så mycket i sommar överhuvudtaget. Förra veckan tog jag till exempel en spontan fem och en halv kilometers morgonpromenad.

- njuta av sommaren och livet
Största delen av sommaren har jag verkligen njutit av tillvaron på Kökar. Några exempel på tillfällen då jag njutit extra mycket är när jag hade E och H på besök en helg, men också alla de gånger jag suttit ute på terrassen och läst en bok i det fina vädret.

- vara ute så mycket som möjligt
Vad är egentligen att "vara ute så mycket som möjligt" för mig? frågade jag mig några gånger i somras och jag har faktiskt inte något bra svar på den frågan. Om inte annat har jag försökt vara ute så gott som varje dag i sommar genom att till exempel cykla till och från jobbet, sitta ute på terrassen en stund eller vara ute och träna. Det räcker gott och väl för mig.

Hur många punkter kan jag pricka av på min bucketlist nu då? 10,5 av 16 kom jag fram till och det är en bra siffra enligt mig. De punkter jag bara delvis kunnat pricka av fick jag bar en halv "poäng" för.

- Matilda

sunnuntai 28. elokuuta 2016

Tankar om att fylla 24

Idag firar jag min 24:e födelsedag, vilket har fått mig att de senaste veckorna fundera på hur det känns att fylla år och bli ett år äldre. Jag kom fram till att till skillnad från de 2-3 tidigare åren då jag fyllt år känns det faktiskt riktigt bra att fira födelsedag en söndag som denna. Ingen ångest, ingen stress i sikte om att bli ett år äldre, vilket det varit de senaste åren.

Att vara 19 och nybliven student är nämligen inget jag längre längtar tillbaka till som jag någon gång gjort. Visst förde den perioden av livet mycket gott med sig, men även en hel del ångest, oro, osäkerhet och känslor av otillräcklighet. Jag var helt enkelt inte lika trygg i mig själv då som jag är idag.

De senaste åren har jag med andra ord blivit mer vuxen av mig, fått en större tillit till mig själv och vad jag klarar av, men också fått en större självkännedom. Visst har jag mina dåliga dagar fortfarande då jag känner mig som världens sämsta och mest otillräckliga människa, men jag ger dessa känslor inte lika stort utrymme längre. Eller så har jag helt enkelt blivit bättre på att hantera mina negativa känslor.

Att fylla 24 känns också som om jag lägger en period av osäkerhet och tvivel på mig själv och min egen förmåga bakom mig. Istället börjar ett nytt kapitel i mitt liv tillsammans med en tryggare och vuxnare version av mig själv.

De senaste veckorna har jag också funderat på vad jag vill få ut av mitt år som 24-åring. Därför skrev jag ner några mål och riktlinjer att gå efter för det kommande året. Jag känner varken för att publicera dessa riktlinjer offentligt eller visa dem för någon överhuvudtaget, utan håller dem helst för mig själv trots att jag vet att jag kommer att prata om dem till viss del med både familj och vänner. Det återstår att se vart det kommande årets riktlinjer tar mig.

Sammanfattningsvis känns det bra att fylla 24 och jag ser med tillförsikt framemot vad det kommande året har att erbjuda!

- Matilda

torstai 25. elokuuta 2016

Sommarens sommarplågor

Varje sommar har sin egen sommarplåga till låt, som spelas om och om igen på flera radiokanaler under några intensiva månader. Denna sommar har jag därför försökt snappa upp årets sommarplåga i och med att vi haft på radion ganska ofta på jobbet. Kanalen har varit Sveriges P4 och där har följande tre låtar spelats lite, lite flitigare än andra sånger i sommar och därför vill jag utnämna dem till årets sommarplågor 2016:


Dami Im - Sound of Silence


Justin Timberlake - Can't stop the feeling


Alvaro Soler - Sofia

Vad har du uppfattat som årets sommarplågor i musikväg?

- Matilda

tiistai 23. elokuuta 2016

Moodboards

I mitt senaste inlägg skrev jag att jag gjort en moodboard för hösten och att jag skulle skriva ett skilt inlägg om det någon dag. Vad passar inte bättre än att göra det idag? En moodboard är alltså en typ av collage eller tankekarta där man samlar tankar och idéer kring ett visst tema med hjälp av till exempel texter, skisser och fotografier.

Förutom en moodboard för hösten gjorde jag även en moodboard för träningen och en för kosten. Jag gjorde dessa moodboards för att skapa mig en mental bild av hur jag vill att min höst, min träning och min kost ska se ut. Med hjälp av den mentala bilden vill jag hitta och behålla motivation och fokus när det känns som tyngst och jag bara vill skita i att träna, äta hälsosamt och göra de skoluppgifter som ska göras. Jag har också försökt sätta in en del positiva ord i mina moodboards för att peppa mig själv lite extra inför höstens utmaningar.

HÖSTEN 2016

- avklara sista hälsakursen galant
- skriva klart mitt kandidatarbete med gott resultat
- ta ut mina kandidatpapper och vara stolt över det jag åstadkommit
- komma genom alla andra kurser i skolan


- meditera/yoga/stretcha kroppen varje dag
- vakna utvilad tidigt, gå och lägga mig tidigt
- sova 8-9 timmar/natt
- skapa regelbundenhet och rutiner i vardagen
- vara tidseffektiv i mitt arbete
- planera tidsanvändningen väl
- träna ca 4 gånger/vecka
- ha kravlös fritid
- sy klart alla halvfärdiga syprojekt
- blogga ca 3 gånger/vecka
- åka hem till mina föräldrar 1 gång/månad och då ta helt ledigt från skolarbeten
- många, lugna, myskvällar med tända ljus, en kopp te och en bra bok
- många mysmorgnar där jag får vakna och komma igång i min egen takt


- undvika stress i mån av möjlighet
- se till att må bra inombords
- planera in trevligt, annorlunda program 1-2 helger i höst

TRÄNINGEN


- 3 konditionspass/vecka (simning, zumba, intervaller)
- 2 styrkepass/vecka (hemmagym)
- svettas ordentligt och bli andfådd under ovan nämnda träningspass
- meditera/yoga/stretcha varje dag (15 minuter morgon och kväll)
- se till att utöva sådan träning jag tycker är roligt

Varför vill jag träna?
- sova bättre
- vara piggare och ha mer ork i vardagen
- orka springa 5 km utan att gå mellan varven
- orka lyfta tunga saker, t.ex. orka lyfta en 20 kg:s potatissäck lättare
- tappa vikt
- få en mer fast och vältränad kropp
- mer kroppsnöjd


KOSTEN
- äta en hälsosam kost


Varför vill jag äta hälsosamt?
- för att tappa vikt
- en friskare och piggare kropp, som orkar bättre i vardagen
- ett piggare och positivare sinne
- en hälsosammare kropp
- mer kroppsnöjd
- att veta att jag ger min kropp rätt sorts energi för att den ska orka


Vad är hälsosam mat för mig?
- sockerfri kost
- fri från rött kött
- fri från snabba kolhydrater
- frukt och grönsaker grundstenen
- kyckling, kalkon, fisk
- quinoa, linser, bulgur, couscous
- lite mjölkprodukter
- mycket vegetarisk och vegansk mat
- egenlagad mat från grunden
- egengjorda smoothies
- 1-2 mellanmål om dagen i form av frukt, nötter, bananplättar, kvarg med bär
- tillåta sig att äta något onyttigt ibland

(alla bilder är hämtade från pixabay.com)

- Matilda

sunnuntai 21. elokuuta 2016

Höstkänslor

Det är lite, lite kvar av sommaren, men jag märker ändå att jag allt mer börjar ha höstkänslor och inser att livet och vardagen snart kommer att ändras igen. Om ett par veckor blir det nämligen Vasabo av mig igen och det har jag tänkt vara de följande nio månaderna ungefär. Det innebär förstås att tiden på Kökar för denna gång börjar lida mot sitt slut.
 
Gårdagens vandring i bildformat

Att inse att vardagen i Vasa kallar ger alltid upphov till höstkänslor och en insikt om att sommaren riktigt snart är över, men det finns också andra orsaker till mina höstkänslor. En av faktorerna är att turistsäsongen här ute på Kökar sjunger minst sagt på sista versen. Flera turistställen på holmen har nämligen stängt för säsongen, har förkortat sina öppethållningstider eller stänger ner för denna sommar inom en snar framtid. Dessutom har ytterst få segel- och motorbåtar tagit in vid gästhamnen i Karlby den senaste veckan och nordborna har åkt hem till sitt på grund av skolstarten. De turister som dock fortfarande hittar till Kökar är till största delen tyskar och engelsmän. De få turisterna och lugnet som infunnit sig på holmen betyder bara en sak; hösten är snart här.

Sedan andra veckan i augusti har vädret också gjort en helomvändning. Fram tills dess var det mestadels soligt, varmt och fint väder, men inte nu längre. De senaste veckorna har det oftast varit mulet och blåsigt väder med svalare temperatur och en del regnskurar inblandade. Igår var det däremot så gott som soligt hela dagen och vinden svag. Därför passade jag på att ta en långpromenad längs med Kalens vandringsled. Det var som vanligt vackert, men också en mental och fysisk prövning att gå de cirka nio kilometrarna genom varierad terräng från det att jag begav mig hemifrån tills jag kom hem igen tre och en halv timme senare.

En av de vackraste vyerna under vandringen igår

Inför den nalkande hösten har jag också gjort en moodboard för att hitta fokus och motivation för det som komma skall. Vad min moodboard innehåller ska jag ta upp i ett skilt inlägg en annan dag. Med andra ord börjar jag vara så redo jag kan bli för hösten och ett till läsår i Vasa. Först ska jag ändå njuta och ta ut det sista av vad Kökar har att ge för denna gång innan jag beger mig mot nya äventyr och nya skoluppgifter.

- Matilda

perjantai 19. elokuuta 2016

Djuren i mitt liv - Framtiden och ett avslut

Med både vemod och lättnad inser jag att jag kommit fram till sista avsnittet i bloggserien Djuren i mitt liv. Det innebär att jag i dag ska sammanfatta serien, men också berätta hur jag tänker kring egna framtida husdjur.

Ända sedan förra sommarens bloggserie En österbottning på Åland har tanken funnits om att starta en ny bloggserie, för det var intressant att som bloggare ha något återkommande tema på bloggen. Slutligen resulterade mina funderingar i den nya bloggserien Djuren i mitt liv med sammanlagt nio delar. Under veckorna jag presenterat de olika djuren jag växt upp med har jag insett att jag ändå är en rätt stor katt- och hundvän. Jag har fått mig många leenden under veckornas gång, men också känt sorg i hjärtat när jag tänkt på alla de gånger min familj varit tvungen att ta adjö av ett kärt husdjur. Det har också varit roligt att samla ihop och sammanställa materialet till bloggserien i och med att jag blivit påmind om saker jag hade glömt bort samt fått tänka till att hur det egentligen var som till exempel kaninerna kom till oss.

Under bloggseriens gång har med andra ord flera olika personligheter dykt upp och därför kommer här en snabbrepris av de tidigare avsnitten i serien:

Del 1 - En presentation av bloggserien och vad den kommer att handla om.
Del 2 - Katten Nisu
Del 3 - Kaninerna Emma-Lotta & Sofie
Del 4 - Strutsarna
Del 5 - Katten Tossan
Del 6 - Hunden Nelli
Del 7 - Katten Snurris
Del 8 - Katterna Sami & Onnenpoika, marsvinet

Hur ser framtiden ut då? Vill jag ha några husdjur? För mig är det självklart att jag ska ha husdjur i framtiden och helst vill jag ha både katt och hund. Om jag skulle ha möjlighet skulle jag skaffa endera katt eller hund så fort som möjligt, men det är tyvärr uteslutet för tillfället på grund av att min hyresvärd i Vasa inte tillåter hyresgästen ha husdjur i lägenheten. Tills dess får jag nöja mig med Nelli och Snurris och ge dem desto mera uppmärksamhet när jag är hemma hos mina föräldrar. Å andra sidan hinner jag i lugn och ro fundera och ta reda på hurdan hund jag vill ha i framtiden. Skulle jag vara tvungen att välja hund i dag skulle valet falla endera på rasen cairn terrier eller golden retriever. När jag väl har hund vill jag börja träna agility med den, men också träna den till god lydnad. Vad gäller valet av ras på katt duger en vanlig bondkatt riktigt bra för mig. Några andra husdjur än katt och hund vill jag dock inte ha.

Sammanfattningsvis har det varit intressanta veckor med bloggserien och jag har fått återuppleva många minnen, men också blicka framåt och tänka till kring framtida husdjur. Det kommer att vara tomt ett tag efter att jag avslutat bloggserien Djuren i mitt liv, men vem vet, kanske jag återkommer med en ny bloggserie någongång i framtiden.

- Matilda

keskiviikko 17. elokuuta 2016

100 livsmål

Den senaste tiden har Blondinbella, Linda, Daniela och många fler bloggare skrivet ner sina 100 livsmål i bloggformat. Jag tycker dylika inlägg alltid är lika intressanta att läsa i och med att man som bloggläsare då lär känna bloggaren i fråga lite bättre. Dessutom kände jag igen mig i flera bloggares mål, medan jag inte alls kunde relatera till andra mål. Därför har jag listat utan inbördes ordning mina alldeles egna livsmål, som gäller just nu, just idag:

1. Träffa mannen i mitt liv. Det skämtades på jobbet förra veckan att det blir nog snart bröllop för min del på grund av att jag hade sönder både en tallrik och en mugg på jobbet. Jag kontrade med att jag minsann behöver hitta en att gifta mig med först, men den där rätta prinsen har ännu inte dykt upp så vitt jag vet...

2. Gifta mig med mannen i ovanstående punkt. Jag vill dock inte ha ett traditionellt bröllop, utan ett i stil med bloggaren Linn Jungs bröllop. Ett avslappnat, ledigt, litet och halvt spontant bröllop istället för stort, traditionellt och styvt.

3. Förhoppningsvis få 3-5 barn.

4. Skaffa katt.

5. Skaffa hund.

6. Börja träna agility med hunden.

7. Bo några år på Kökar.

8. Bo i en storstad, helst Stockholm.

9. Bo och jobba i England ett år.

10. Säsongsjobba några år, det vill säga jobba somrarna på Åland och vintrarna i Lappland.

11. Jobba som reseledare.

12. Jobba som volontär eller på annat sätt hjälpa dem som har det sämre ställt i samhället.

13. Jobba som journalist.

14. Jobba som hantverkare och därmed sälja mina hantverksprodukter.

15. Hålla hantverkskurser i t.ex. Medborgarinstitutets regi.

16. Driva ett sommarcafé med tillhörande hantverksbod eller med övernattningsmöjligheter.

17. Utbilda mig till bagare.

18. Plugga historia och kunna kombinera den kunskapen med mitt hantverk.

19. Gå utbildningen Slöjd, hantverk och formgivning på Linköpings universitet.

20. Ta en företagarexamen.

21. Starta ett eget företag.

22. Lära mig fotografera bra.

23. Skaffa mig en bra kamera.

24. Gå en fotokurs.

25. Ha en egen foto-, hantverks- eller konsthantverksutställning.

26. Ha en egen ateljé, som jag fått vara med och inreda.
 
27. Engagera mig i en föreningsverksamhet, vars syfte är att främja hantverkstraditionen i en viss region.

28. Sy klart de halvfärdiga syprojekt jag har på gång.

29. Sticka en pippitröja.

30. Sy en fodrad tröja.

31. Sy något av de tygrester jag har på lager.

32. Göra något av de restgarner jag har på lager.

33. Renovera ett hus.

34. Gå en smideskurs.

35. Lära mig samehantverk av samer.

36. Ha en blogg med minst 500 unika läsare om dagen.

37. Lära mig att skriva en inspirerande blogg, som når en bred publik.

38. Ordna ett loppis på bloggen och även få sålt något därvia.

39. Fixa en bloggheader jag är fullkomligt nöjd med.

40. Årligen odla mina egna grönsaker och örter samt plocka bär för vinterns behov.

41. Leva ett mer grönt, ekologiskt och hållbart liv än jag gör idag.

42. Leva ett så minimalistiskt liv som möjligt sett ur ett materialistiskt perspektiv.

43. Rensa ur mina skåp och sälja/skänka bort det som går.

44. Börja gå på tisdagsmöten igen.

45. Gå till en psykolog för att reda ut några gamla hjärnspöken.

46. Hitta tiden och ron till att meditera och yoga varje dag.

47. Vara tacksam för det jag har.

48. Leva livet med en positiv attityd.

49. Våga lita på och följa mina magkänsla hur skrämmande det än är.

50. Aldrig nöja mig, utan ständigt ha en vilja att sträva framåt och utvecklas som människa.

51. Säga ja när jag menar ja och säga nej när jag menar nej.

52. Bli bättre på att ge komplimanger, positiv feedback och konstruktiv kritik åt folk.

53. Bli bättre på att ta komplimanger och kritik.

54. Testa på att fasta en längre tid. Jag skulle helst testa 16:8 eller L7.

55. Äta hälsosam mat, som passar just mig och som jag mår bra av, men också tillåta mig att äta något onyttigt ibland.

56. Besöka en läkare för att ta reda på vilken eller vilka livsmedel jag inte tål utöver laktosen. Detta på grund av att min mage har krånglat ganska mycket i sommar.

57. Ta hjälp av en dietist för att få ordning på mina matvanor.

58. Bli en riktigt morgonpigg människa, som stiger upp och startar dagen vid fem på morognen typ.

59. Göra morogonpromenader till en rutin.

60. Ta upp dansträningen igen.

61. Prova på att inomhusklättra.

62. Träna mig till en vältränad och stark kropp.

63. Börja löpträna och få det att bli en rutin i vardagen.

64. Börja styrketräna och få det att bli en rutin i vardagen.

65. Töja och stretcha kroppen regelbundet.

66. Utnyttja vardagsmotionen i 9 av 10 fall där det är möjligt.

67. Skida Vasaloppet.

68. Skaffa mig en sportigare cykel än jag har idag och därmed börja motionscykla mera.

69. Skaffa mig en träningskompis för att få träningen att verkligen bli av, men också för att få vara social och prata av mig.

70. Köpa mig ett aktivitetsarmband för att bättre hålla koll på träningen.

71. Se Eurovision Song Contest live.

72. Se Melodifestivalen live.

73. Vandra i fjällen.

74. Ha en bra basgarderob med endast de behövligaste plaggen.

75. Skaffa en eller flera tatueringar.

76. Skaffa två nya piercingar.

77. Skriva en bok.

78. Prova spela amatörteater.

79. Äta brunch på något fint ställe.

80. Lära mig prata spanska flytande.

81. Lära mig prata engelska flytande, men också att våga prata engelska i större utsträckning än jag gör idag.

82. Bli bättre på att umgås med barn.

83. Vaka en hel natt med mina vänner.

84. Hålla regelbunden kontakt med familj och vänner.

85. Bli bättre på att säga hur mycket familj och vänner betyder för mig samt visa dem uppskattning i vardagen.

86. Vara en pålitlig vän, som finns där för mina vänner i vått och torrt.

87. Hitta nya vänner.

88. Våga ta kontakt med nya människor, släppa in dem i mitt liv och även låta dem stanna kvar om de är sådana jag vill ha kvar i mitt liv.

89. Alltid respektera andras åsikter och vilja oberoende vad jag själv tycker och aldrig döma en människa baserat på första intrycket för jag vet aldrig vad som döljer sig bakom ytan.

90. Besöka Kobba Klintar utanför Mariehamn.

91. Besöka Skördefesten på Åland.

92. Besöka Vikingamarknaden i Saltvik.

93. Besöka lillajulmarknaden på Skansen i Stockholm.

94. Besöka koncentrationslägret Auschitz i Polen och också läsa mig bättre in på koncentrationslägrens historia.

95. Besöka London.

96. Resa Italien runt. Besöka bland annat Milano, Turin, Rom, Toscana och små byar dit knappt några turister hittat än. Komma i kontakt med lokalbefolkningen under resan.

97. Bli bättre på att turista mina hemtrakter och på så sätt lära mig mera om dess historia.

98. Hitta det varaktiga lugnet och harmonin i mitt liv.

99. Hitta en fast punkt i tillvaron, ett hem, där jag kan tänka mig att bo resten av mitt liv. De senaste åren har jag pendlat mellan 2-3 boenden samtidigt och det har mer och mer börjat kännas som några för mycket.

100. Alltid ha en dörr öppen hem för framtida barn och deras vänner. Jag vill att mitt hem ska vara en plats dit barnen alltid ska känna sig välkomna och samtidigt veta att där finns det en trygg vuxen som lyssnar på dem, tar dem på allvar och som man kan prata med om allt. Mitt hem ska även vara öppet för mina vänner, som vill komma över på en spontan kaffe eller som behöver tak över huvudet en tid.

Pust... Att lista 100 mål var en riktg utmaning och krävde en del tankeverksamhet av mig i slutet. Trots det var listan ingen omöjlig uppgift att förverkliga och nu tänker jag trycka på publicera innan jag hinner ångra mig att jag skrev ner några av målen så här offentligt.

- Matilda

maanantai 15. elokuuta 2016

Hantverks- & DIY-projekt

Det är länge sedan jag publicerat några som helst bilder på de DIY-, slöjd- och hantverksprojekt jag hållit på med den senaste tiden. Nå väl, de senaste månaderna har jag ändå fått klart flera projekt och tänkte visa dem i detta inlägg. En del av bilderna är av urdålig kvalitet och jag får huvudvärk och blir illamående bara jag tittar på dem, men tar ändå risken och publicerar bilderna. Varsågoda!




Klänningen, den fodrade tröjan och byxorna var tre av vårens fyra syprojekt till en kurs i skolan. Byxorna blev tyvärr aningen för stora, vilket harmade mig.




De tre alstren ovan är resultatet av ett av mina experimentprojekt. Först stickade jag långa snoddar, vartefter jag trädde järntråd inuti "garnrören" och slutligen formade de långa "pinnarna" till valfri form. Det skulle bli ett hjärta, en stjärna och en julgran, men ni ser ju själva att det inte blev riktigt så.





Dylika stjärnor i papper har jag tänkt göra allt sedan höstterminen 2012 då några av mina dåvarande klasskompisar gjorde likadana, men det har inte blivit av förrän i våras. Det var ett enkelt och roligt projekt, vars svåraste fas var att limma ihop de två delarna till stjärnan och samtidigt få det snyggt. Men övning ger färdighet, för det här tänker jag göra på nytt.



Mitt första stickade alster med flätor! Behöver jag ens säga att jag är stolt över mig själv? Tänkte väl det. Projektet krävde massor med koncentration, tålamod, tid och lite påhittighet, men var absolut värt mödan.



I början av sommaren tog jag tag i ett av mina sommarprojekt och klädde därför in mina hörlurar med makraméknutar. Projektet visade sig vara en riktigt bra idé i och med att hörlurarna inte längre trasslar in sig i närheten lika mycket som förut och dessutom är de också snyggare så här.



Och slutligen har jag också hunnit sticka en halsduk i sommar. Garnet jag använde till halsduken var en blandning av bambu och bomull. Jag stickade hela tiden rätstickning med 12:ans stickstickor, trots att man egentligen skulle använda sig av 3:ans stickstickor till detta garn.

- Matilda

lauantai 13. elokuuta 2016

Har ni hört om Agnes Wold?

Det senaste halvåret har jag flera gånger kommit över artiklar om Agnes Wold och hennes påståenden om bland annat hälsa. Hon kan vara rätt kontroversiell i sina påståenden samtidigt som jag anser att mycket av det hon kommer med är kloka uttalanden. Vem är då Agnes Wold?

Hon är en 61 år gammal läkare från Uppsala, Sverige. Dessutom är hon professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 2006 utnämndes hon till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola och blev utsedd av Expressen till Årets kvinna 2016. Motiveringen till valet av Årets kvinna var:

"I en medievärld som premierar åsikter och bildsköna brudar, slog hon sig in i toppen och gjorde slarvsylta av myter om städning, amning och klimakteriet. På kort tid har professor Agnes Wold gått från stridbar förebild i den gubbiga universitetsvärlden, till att också bli hela Sveriges kärring mot strömmen. Nu tar hon sin rättmätiga plats som upplysningskvinna, rustad med forskning, förnuft och sarkastisk humor. Hon stärker och befriar, med kunskap och formuleringsglädje. Vårt behov av Wold är stort, mycket stort." (Källa: Wikipedia)

Wold har helt enkelt blivit känd för den stora allmänheten på grund av att hon spräckt vanliga myter om bland annat hälsa. Som jag redan nämnde kan dessa spräckta myter delvis ses som kontroversiella, medan jag själv anser att hon ofta slår huvudet på spiken. Därför tycker jag att ni ska ta och googla Agnes Wold, men vill ni inte det ska ni i alla fall ta och läsa följande tre artiklar om henne och hennes uttalanden:


- Matilda

torstai 11. elokuuta 2016

Djuren i mitt liv - Sami och de andra


Idag har jag kommit till näst sista avsnittet i min bloggserie Djuren i mitt liv och har vid det här laget presenterat alla de husdjur som bott hos min familj någon gång i tiden. Därför ska jag idag presentera de tre husdjur, som min farmor och mormor haft under min uppäxt. Dessa husdjur är farmors katt Sami, mormors katt Onnenpoika och mormors och min mosters marsvin.

Farmors katt Sami levde fram till att jag gick på någon av de första klasserna i lågstadiet. Han var en normalstor, svart- och brunfläckig katt med vit som "bakgrundsfärg" på pälsen. Sami var en rätt så bortskämd katt i och med att han fick ligga på matbordet för att kunna titta ut genom fönstret. Mesttroligen fick han också sova i sängen med farmor. Själv kommer jag inte ihåg så mycket mera om honom. Sami dog i alla fall i samband med att han blev påkörd av en bil vid den närliggande och livligt trafikerade vägen intill farmors hus.

Då jag var liten hade också mormor en katt, vars namn var Onnenpoika. Det var en orangespräcklig katt, som jag inte heller kommer ihåg så mycket om. Mormor hade i alla fall Onnenpoika de första åren av mitt liv och vad som sedan hände med katten har jag inte en aning om. Mamma har i alla fall berättat att mormor inte var så förtjust i djur.

Onnenpoika till vänster och Nisu till höger.

När jag blev lite äldre, kanske 12-14 år, hade mormor och min moster skaffat sig ett gemensamt husdjur, ett marsvin. De gånger jag och mina föräldrar åkte till Rovaniemi för att hälsa på mormor och moster skulle jag alltid säga hej åt marsvinet också. Plötsligt en gång när vi kom fram och hade kramat om mormor och moster skulle jag förstås säga hej åt marsvinet, men hittade den inte någonstans i mormors lägenhet. Det visade sig att de gjort sig av med husdjuret, i och med att mormor ansåg att det var för mycket jobb med husdjuret i fråga. Historien om marsvinet blev med andra ord ganska kort.

Sami, Onnenpoika och marsvinet har förstås satt sina spår i mitt hjärta, om än i mindre utsträckning än de husdjur som funnits på min barndomsgård under uppväxtåren. Jag är ändå glad att jag fått lära känna Sami, Onnenpoika och marsvinet och att de förgyllt mina vistelser hos farmor och mormor på sitt eget alldeles speciella sätt, som bara djur kan göra.

- Matilda

PS. De övriga inläggen i bloggserien hittar du under bloggkategorin Djuren i mitt liv. Dessutom har jag nu uppdaterat presentationen om Tossan med en bild på katten ifråga. När jag skrev inlägget hade jag nämligen ingen bild på Tossan, men kom av en slump över ett fotografi på henne på min privata facebook-sida.

tiistai 9. elokuuta 2016

Mentalt pepp


Gårdagen var igen en såndär bättre dag med aktiviteter som gav mer än de tog. Gav mig ett lugn och mentalt pepp helt enket. Under dagen läste jag också en intressant artikel om Åsa Nyvall, som är ny bloggare på Topphälsa. I artikeln gav hon tre tips på hur man kan må bättre inombords och dessa tips var följande:


"1. Att regelbundet ge sig själv tid i stillhet där man i lugn och ro får andas och känna in de signaler som kroppen och själen ger. Signaler som kan vara svåra att fånga upp när man är i ständig aktivitet. Och att sedan vara lyhörd för dessa behov och försöka tillgodose dem.

2. Att minska tiden när man är uppkopplad. Ge sig själv en digital detox där man några timmar varje kväll lägger undan mobil, platta och annat brus. Se vad som händer med din kreativitet, dina relationer och din närvaro i stort.

3. Att vara snäll. Både mot sig själv och sin omgivning. Inte vara så hård och dömande utan träna sig på att se det som är bra hos en själv och sina nära. Ha fokus på det man är stolt över och sluta jämföra sig med andra. Du är bra precis som du är! Du är unik och alldelse enastående!"


Hur sanna är inte dessa påståenden? Jag anser i alla fall att det finns massor med klokhet i dem! Vill du läsa hela artikeln hittar du den under denna länk. Bilderna i detta inlägg är tagna under gårdagen då jag för första gången var och gick naturstigen på Hamnö samt besökte Kökar kyrkbrygga, även det för första gången. Det var en ganska kort, men vacker vandringsled.


- Matilda

sunnuntai 7. elokuuta 2016

Söndagslistan

En lista jag snodde från Felicias Mode.

Nämn något som gjorde dig glad igår:
- när min en kollega och hennes dotter var in till butiken och handlade, för i det sällskapet får man sig alltid ett gott skratt

Vad gjorde du klockan 08 imorse?
- broderade på mitt korsstygnsarbete i väntan på att datorn skulle startas

Vad gjorde du för 15 minuter sedan?
- klädde på mig dagens kläder

Det sista du sa högt?
- "Hej!" när jag hälsade på det besök min kämppis fick igår.

Det senaste någon sa till dig:
- jag kommer inte ihåg exakt vad det var i och med att det var igårkväll, men jag tror att det sista vi diskuterade med min kämppis igår var avloppssystemet i huset vi bor i

Vad var det senaste du åt?
- Ålandsmejeriets fläder-citronjogurt, som faktiskt var förvånansvärt god, en halv avokado och två skivor limpa med pålägg.

Vad var det senaste du köpte?
- en liten pringlesburk för att fördriva tiden på jobbet (på tal om att vi hade det väldigt lugnt på jobbet de sista två timmarna innan stängningsdags igår)

Vad är det för färg på din ytterdörr?
- brun

Vad är det för väder hos dig nu?
- det är fint väder med blå himmel och lätta små moln

Godaste glassmaken?
- vanilj och choklad

Sover du tungt?
- medeltungt skulle jag säga

Drömmer du mardrömmar?
- sällan som tur är

Vad ser du om du tittar till höger?
- två fönster, som vätter ut mot ingångsterrassen av huset, ytterdörren, två ihopvikta stolar och ett bord, vilka är halvt täckt av fågelskit, ett fågelbo och en massa buskar.

Höger- eller vänsterhänt?
- högerhänt

Favoritgodis?
- choklad, speciellt mjölkchoklad

Hur många kuddar sover du med?
- oftast en kudde, ibland två

Morgon- eller nattmänniska?
- lite av både och, men mest morgonmänniska ändå

Vad är viktigt för dig?
- lycka, att må bra både fysiskt och psykiskt samt familj och vänner

Är du kittlig?
- medelmåttigt ifall man jämför med resten av min familj där en är jättekittlig av sig och den andra inte alls

Snarkar du?
- oftast inte, men ibland har nog någon klagat på morgonen att jag snarkat

Stöktigt eller välstädat?
- någorlunda välstädat i och med att jag kan bli skogstokig om det är stökigt och oordning på saker

Vad gör dig glad?
- bland annat fint väder och positiva, trevliga människor

Vilket var ditt bästa ämne i skolan?
- i gymnasiet var det finska och historia eller samhällslära

Bästa grönsak?
- gurka och tomat

Vad är det bästa med söndagar?
- att man inte behöver ha bråttom någonstans och kan göra allt i ett lite lugnare tempo än på vardagarna,  skit samma liksom om frukosten drar ut halva förmiddagen och att man inte får gjort så mycket den dagen

- Matilda

lauantai 6. elokuuta 2016

Sista, långa jobbdagen i år igen

För nästan exakt ett år sedan skrev jag blogginlägget "Sista, långa jobbdagen" och jag kunde skriva nästan samma sak idag igen på grund av att jag idag jobbat min sista 10 timmars arbetsdag för denna sommar. Imorgon kör vi dessutom med sista söndagsöppet för sommaren på butiken innan vi återgår till normala öppettider på måndag. Det ska bli så skönt med kortare arbetsdagar igen och kundunderlaget räcker inte längre heller till för de längre öppethållningstiderna.

Jag ska jobba ännu några veckor innan jag styr kosan mot fastlandet och Vasa för ett nytt, stressigt läsår. Hur det känns att åka tillbaka till fastlandet? Minst sagt motigt! Jag tror nämligen bestämt att jag trivs för bra på Kökar för att igen bosätta mig i gråa Vasa cirka nio månader framöver. Fram tills min avfärd härifrån kommer det i alla fall att vara lugnt hemma hos mig i och med att min kollega och tillika kämppis avslutar sin jobbsommar på butiken imorgon och åker därmed på kvällen hem till fastlandet. En annan kollega avslutade sin arbetsera i fredags, så från och med måndag är det bara tantligan kvar på jobbet.

Nog snackat om mitt jobb nu! Vad händer annars på lilla Kökar och mitt liv här? Inte så mycket, om jag ska vara ärlig. Men jag klagar verkligen inte på detta lugna livstempo i och med att vardagen i Vasa under vinterhalvåret ändå är så pass stressigt och hektiskt som det är. Jag cyklar ganska mycket här, syr kläder, broderar korsstygn, lyssnar alltför lite på radio, läser böcker, lagar mat, diskar, tvättar kläder och sånt. De två kommande veckornas lediga dagar har jag tänkt utnyttja på bästa sätt och om allt går enligt planerna ska jag under dessa dagar pricka av två av mina punkter på min bucketlist för sommaren. Uppdaterar vad jag gjort och hur det gick i ett senare skede!

- Matilda

keskiviikko 3. elokuuta 2016

Djuren i mitt liv - Snurris

I dagens avsnitt av Djuren i mitt liv är det dags att stifta bekantskap med katten Snurris, som för tillfället lever ett någorlunda harmoniskt liv hemma hos mina föräldrar. Snurris är en tvåårig hankatt som flyttade in hos oss i oktober 2014.


En av de första bilden som togs på Snurris.

Under bloggseriens gång har jag flera gånger insett hur ogenomtänkta besluten varit i min familj när vi skaffat ett nytt husdjur och det gäller även katten Snurris. Vi hade nämligen på inget sätt tänkt skaffa en katt i och med att vi redan hade hunden Nelli, men en oktoberdag 2014 när jag råkade vara hos mina föräldrar på besök stod Nelli ensam på trappan och skällde åt något. Mamma tittade ut genom fönstret och tyckte att det var konstigt att Nelli tittade mot ytterdörren när hon skällde istället för ut mot grusvägen som hon brukar. Därför gick mamma ut för att titta vad det var fråga om och hittade orsaken till varför Nelli tittat mot ytterdörren när hon skällt. Ute på trappan stod nämligen en liten, rädd kattunge.


Vi tog in kattungen och stängde in den i ett rum och Nelli i ett annat för att lugna ner den ofantligt rädda katten. Alla i familjen var förvirrade över att en kattunge plötsligt dykt upp hemma hos oss. Varifrån hade katten kommit till oss? Vems var katten? De första dagarna Snurris var hos oss ringde vi därför runt bland grannar och bekanta för att höra oss för om någon hade en bortsprungen katt samt satte upp lappar vid postlådorna och gjorde ett inlägg på facebook om att vi hittat en bortsprungen katt. Men ingen tycktes veta vems katt det var fråga om och slutligen började vi inse att det kanske handlade om en fähuskatt som sprungit bort från sin mamma och som ingen människa skulle komma att sakna. Därför föll ansvaret att ta hand om katten på vår familj och vi var till en början osäkra på om vi överhuvudtaget ville eller kunde behålla katten. Slutligen blev det ändå så att Snurris kom att stanna hos oss och även Nelli, som först var skeptisk mot den nya familjemedlemmen, accepterade katten.



Den där Snurris är inte så lättfångad på bild.
På den övre bilden sitter han bakom trädet och gömmer sig.

För att säkerställa oss om att Snurris var en frisk katt samt ta reda på ungefär hur gammal och av vilket kön katten var åkte vi med honom till veterinären. Det var ett spektakel i sig kan man gott säga, för att få Snurris in i kattburen var inte det enklaste. Slutligen kom sällskapet iväg till veterinären där det konstaterades att Snurris var en tre månader gammal hankatt, vilket betydde att han blivit född sommaren 2014. Samtidigt blev det aktuellt att ge ett namn åt katten och efter en tids funderande kom vi fram till att den fick heta Snurris på grund av att katten spinner så mycket.



Snurris är en rolig liten filur. Första tiden hos oss var han ganska rädd och kunde därför gå och gömma sig på de mest konstiga och minsta ställen i vårt hus man kan tänka sig. Vi sökte helt enkelt efter honom ganska många gånger och det hela verkade mest som en katt och råtta-lek när vi kikade in under möbler, i skåp och på hyllor för att se om vi skulle hitta katten. Andra gånger kan Snurris hoppa mellan möblerna i huset i tron om att han är en flygekorre eller något liknande. Eller så brottas han med Nelli. Det är med andra ord inte bara en gång vi vaknat hemma hos oss till omkullvälta blomkrukor på morgonen.


Vem sa omkullvälta blomkrukor?

Snurris har inte heller ro att sitta i famnen längre stunder, trots att han tycker om att bli ompysslad och smekt. Hellre sitter eller ligger han på golvet när någon smeker honom över pälsen. När Snurris vill bli smekt brukar han från stående ställning slänga sig på sidan som för att markera att nu kan någon komma och ge honom tid och uppmärksamhet. Jag kan inte annat än le år synen när Snurris är på väg att slänga sig raklång på golvet för att dra till sig uppmärksamhet.



28 maj 2015 publicerade jag denna bild på facebook tillsammans med följande bildtext:

Vårt två dygn långa "kattdrama" fick iaf ett lyckligt slut imorse. I förrgår om morgonen fick Snurris själv tassa iväg ut, men sen när katten sku tas in var han totalt försvunnen. Ganska snart kunde vi lokalisera katten mha Nelli, Snurris hade hoppat ner under husgrunden till utebastun och vägrade komma ut.

Nå väl, efter att vi provat diverse knep att få ut katten bestämde jag mig för att prova ett av knepen på nytt imorse. Snurris är nämligen som mest kelig på morgonkvisten och visst funkade det idag. Katten kom ut och med lillkillen i famnen gick jag in. Gissa om han var hungrig?

Nu verkar han mest ovetande om vad han ställt till med och vill helst bli ompysslad. Och jag funderar varför de katter vi haft ska hitta så udda gömställen?


I höst blir det alltså två år sedan Snurris kom till min familj och trots att framtiden då var oviss om Snurris kunde stanna i min familj är jag idag glad att vi behöll honom. Visserligen kräver både han och Nelli massor med uppmärksamhet och omvårdnad, men i gengäld ger båda två så mycket glädje och kärlek tillbaka. Om inte dessa två tokstollar skulle finnas skulle livet vara ganska tomt och innehållslöst.


- Matilda

PS. De övriga inläggen i bloggserien Djuren i mitt liv hittar du här.

maanantai 1. elokuuta 2016

Ett hjälpmedel för företag och en själv

Inlägget i samarbete med Discanalys.com

Detta år har jag turen att få arbeta på samma sommarjobbsställe som ifjol och trivs verkligen som fisken i vattnet. Kollegiet har delvis bytts ut från förra året och det har fått mig att flera gånger fundera på hur jag ska bemöta mina nya kollegor på ett vänligt och öppet sätt. Det samma gäller förstås hur jag bemöter och kommunicerar med kunderna samt i övrigt hur jag sköter mitt jobb. Den egna föreställningenav hur  man agerar och kommunicerar på jpbbet kan stämma, men behöver inte alltid fullt ut göra det. För att på ett djupare plan ta reda på hur man själv kommunicerar med sin omgivning på arbetet samt hur man agerar där finns hjälpmedel att tillgå och ett sådant är till exempel DISC analys.

DISC analys är nämligen redskap i form av ett 28 frågors test om hur man skulle agera i olika jobbsituationer. Resultatet av frågeformuläret sammanställs sedan som en rapport och denna analys hjälper individen att förbättra sin självkännedom och kommunikation med andra människor. Rapporten beskriver också fyra olika beteendestilar och vilken av dem som passar bäst in på den som svarat på frågeformuläret.

Varför ska man då göra ett dylikt test? Genom att till exempel låta ett helt kollegium på ett företag svara på varsitt frågeformulär kan det öka gruppdynamiken och samarbetet bland personalen, men också förbättra företagets försäljning i och med att analysen av frågeformuläret belyser sådana frågor som annars inte skulle komma upp i dagsljuset. DISC analys baserar sig dessutom på William Marstons, amerikansk psykolog och forskare, teori från 1920-talet om människors beteenden.

Rapporten ger en analys av både människans grundbeteende och det anpassade beteendet. Individens grundbeteende beskriver med andra ord hur hen agerar i en situation där hen känner sig trygg och avslappnad, medan det anpassade beteendet beskriver individens agerande i en situation som inte är lika bekväm för hen och som kräver anpassning. Grundbeteendet och det anpassade beteendet kan dessutom delas in i fyra olika beteendestilar; dominans, inflytande, stabilitet och konformitet/följsamhet. Individer med beteendestilen dominans är ofta modiga, rakt på sak, har lätt för att handskas med problem samt har dåligt tålamod. Individer som däremot anammar beteendestilen influens är i sin tur sociala och utåtriktade, har lätt för att prata och umgås med andra, men svårt att ta kritik till sig. Utmärkande drag för människor med beteendestilen stabilitet är å sin sida att de är lugna, har bra tålamod och har svårt att bemästra plötsliga förändringar. Slutligen kännetecknas personer med beteendestilen konformitet av stort kontrollbehov och av att känna sig trygga samt att de utför sitt arbete mycket noggrannt, vilket gör att dessa människor kan ha svårt att hålla deadlines. Trots att de fyra beteendestilarna särskiljs teoretiskt är det ofta så att man anammar flera av dessa beteendestilar i större eller mindre utsträckning i praktiken.

Den beteendestil som utmärkte sig starkast i både mitt grundbeteende och anpassade beteende var stabiliteten, ganska tätt följt av konformiteten. Vad gäller både beteendestilarna, grundbeteendet och anpassat beteende hos mig är det mycket jag kan skriva under på, men jag hittar också sådant som förvånar mig. Jag har till exempel bra tålamod, gillar rutiner och undviker konflikter och onödigt risktagande. Dessutom söker jag ofta stöd hos andra i mitt beslutstagande. Dessa saker visste jag ganska bra sedan förut, men blev förvånad över att jag är en så sansad och rationell människa som rapporten visar. Det visade sig också att jag kommunicerar på ett sakligt och behärskat sätt med andra människor och låter sällan känslorna ta över. Analysen visar även att organisering och strukturering av jobbet faller sig naturligt för mig även om det inte alltid är nödvändigt att vara så organiserad och det kan jag också hålla med om.

Det var riktigt intressant och lärorikt att få ta del av analysen i och med att den gav mig en bredare bild av hur jag faktiskt agerar och kommunicerar med min omgivning. Som jag nämnde i början av inlägget tror jag ofta att jag har en bra bild av hur jag interagerar med min omgivning, men så är inte fallet alltid. Genom att besvara frågeformuläret hos DISC analys och därefter ta del av rapporten gav mig en bättre bild av mig själv och mitt beteendes starka och svaga sidor, vilket gör det lättare för mig att styra mitt beteende i en viss riktning i framtiden.

Vill du läsa mer om vad DISC analys är och dess bakgrund och uppkomst? Då ska du kika in på bland annat denna sida.

- Matilda